Direktlänk till inlägg 14 augusti 2012
lite postitivt med 76 an, men inte mycket, och det tar tid.... det måste ta tid, tiden läker.
Fast man vill ja att han skall resa sig upp och skaka av sig allt och säga - morsan det var en jädra smäll.
Men så kommer det inte att bli.
Allt är tyst här.
Ensam, ingen orkar väll med mig i min situation.
Funderar skall jag ta tåget eller skall jag köra de 30 milen på torsdag kväll eller fredag morgon.
Kan jag med att förgylla min egen tillvaro när 76 an ligger som ha ligger.
Men man skall orka också... orka att vara stark.
Hoppas på samtal från grannen i huset bredvid Lilla Skomakarvillan
förut hade jag bostad och inget jobb, nu har jag jobb men ingen bostad i nya länet ...
man kan ju bli tokig för mindre, oj vilken vecka skulle jag vilja säga, uppåt och sedan ner som en pannkaka. Men finns det motgångar föder framgång. bara att hugga i, nu skall allt lösas, det kommer att ta tid men lösas skall det... ...
ytterligare en dag att vänta, längta och bara låta tiden gå, dagen har blivit 2 timmar längre, skönt vi behöver ljus, en resa skulle sitta bra, ja en lång härlig resa. Något som piggar upp och ger en energi ...
SKITVÄDER.........blir en lugn dag. Idag kommer 22an strax 23 och hennes kille ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 | 9 | 10 |
11 | 12 | |||
13 |
14 | 15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 | |||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|