eller rättare sagt så är det redan 15 in in på onsdagen, jag blev helt plötslig tung,  eller ännu mer så där ledsen, även om jag har skrattat åt dråpliga saker idag... så är jag ner stämd.  Oro, hur blir det, vad händer, jag längtar ju och väntar! Skrattat åt Violen idag,,, tänk vi skulle gå in genom dörren nycklarna borta, vad göra, letade igenom bilen, och fickorna, nä den var inlåst i rummet. Någon fick klättra in genom fönstret, och det var inte det lättaste, men in kom vi i alla fall, och nyckeln låg inte i rummet heller..... den låg i fickan fast han inte hade hittat den när vi stod utanför och skulle in.. tänk jag skrattade och skrattade här i kväll så jag kände knappt igen mig själv, tabbar förgyller för lång tid ibland... ändå är jag neråt och grunnar och väntar och längtar. Väntar alltid på telefonsamtal, undrar när det kommer, har han glömt numret..........